Att vara neurodivergent definieras som ”neurokognitiv funktion som avviker från dominerande samhälleliga normer på flera sätt”.
Detta betyder att de neurokognitiva funktionerna som kan uppvisa skillnader är bearbetning av information, upplevelse av känslor, förmågor eller sätt att lära sig, att bete sig och att kommunicera. Ofta kan neurodivergens ses i minskad uppmärksamhetsförmåga, mest på grund av att neurodivergenta människor lätt blir distraherade och i sociala interaktioner.
Även om neurodivergenta människor kan kämpa med att vara socialt engagerade, bete sig enligt samhällets standarder eller känna sig lätt överväldigade, på grund av en känslighet för stimuli, finns det fortfarande fördelar med att vara neurodivergent. Fördelarna kan innefatta höga färdigheter i analytiskt tänkande, förbättrat minne och djup empati mot andra.
Det sägs att cirka 15-20% av mänskligheten visar symptom på att vara neurodivergent. Men när man pratar om siffror är det viktigt att komma ihåg att neurodivergens också omfattar ett intervall där de olika hjärnfunktionerna kan förekomma. Så mycket som neurotypiskt betyder inte att alla är likadana, så upplever inte någon neurodivergent person neurodivergens som den andra.
Att vara neurodivergent är INTE en sjukdom, det betyder helt enkelt att ha en hjärna som fungerar lite annorlunda!
Diagnos av olika typer av neurodivergens är:
- Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD)
- Autismspektrumstörning
- Dyslexi / dyspraxi
- Tourettes syndrom
- Högkänslighet
Ofta upplever neurodiverigenta personer inte bara en av ovanstående, utan flera. Idag är det t.ex vanligt med AuDHD. Detta beror ofta på likheten i hjärnans utveckling, eller helt enkelt på att vissa symtom kan observeras i två eller flera av de ovan nämnda diagnoserna.
Lämna ett svar