Eftersom autism räknas som en funktionsnedsättning är det viktigt att komma ihåg att diskriminering i arbetslivet är förbjudet enligt Diskrimineringslagen.
- Indirekt diskriminering: Krav på ”utmärkt social kompetens” kan i vissa fall utgöra indirekt diskriminering. Detta innebär att ett kriterium som verkar neutralt (som ett krav i en jobbannons) särskilt kan missgynna personer med funktionsnedsättning, om kravet inte är nödvändigt för att utföra arbetet.
- Bristande tillgänglighet: En arbetsgivare måste göra skäliga anpassningar i rekryteringsprocessen för att undvika diskriminering. Att inte erbjuda alternativa intervjuformer, arbetsprover eller extra tid på tester, om det är möjligt, kan ses som diskriminering i form av bristande tillgänglighet.
Vad är en skälig anpassning ?
Det är i grunden högst en fråga om individens behov på varje enskild arbetsplats. Det finns dock några saker som för de som lever med autism har minsta gemensamma nämnare. Därav har vi skapat en sammanställning av skäliga anpassningar som ofta rekommenderas för anställda med autism.
Anpassningar av arbetsmiljön (Sensorisk anpassning)
Dessa anpassningar syftar till att minska sensorisk överbelastning, vilket är vanligt vid autism.
| Område | Skälig anpassning | Syfte |
| Ljud | Eget, tyst arbetsrum (ej öppet kontorslandskap), eller fast plats. Tillgång till brusreducerande hörlurar/hörselkåpor | Minska stress och ljudkänslighet, öka koncentrationen. |
| Ljus & Synintryck | Möjlighet att anpassa belysning (t.ex. undvika starkt lysrörsljus). Avskärmning eller placering där det är låg trafik. | Minska känslighet för ljus och synstimuli. |
| Struktur | En organiserad och välstrukturerad fysisk miljö. | Skapa förutsägbarhet och minska kognitiv belastning. |
Varför specifik för autism?
Den stora majoriteten av personer med autism har sensoriska överkänsligheter (ljud, ljus, dofter) som snabbt leder till överbelastning och utbrändhet i en typisk kontorsmiljö. För neurotypiska människor kan en tystare plats vara trevligt, men för den autistiske är det ofta en nödvändighet för att bibehålla sin arbetsförmåga. Därav måste du som chef och arbetsgivare möta upp individens behov.
Anpassningar av kommunikation och socialt samspel
Dessa anpassningar hanterar utmaningar med sociala normer och kommunikationsstilar.
| Område | Skälig anpassning | Syfte |
| Tydlighet | Tydliga, skriftliga instruktioner för arbetsuppgifter och förväntningar. Var explicit och undvik otydligheter, ironi och underförstådda budskap. | Förbättra förståelsen och minska missförstånd. |
| Återkoppling | Tät, tydlig, stödjande och uppmuntrande återkoppling, helst strukturerad i fasta avstämningar. Undvik att säga ”kom till mig när du behöver”, skapa istället rutiner för dialog. | Ge trygghet och hjälp med att tolka hur arbetet går. |
| Sociala krav | Begränsade sociala kontakter, eller tydligt avgränsade sociala roller. Användning av skriftlig kommunikation (e-post, chatt) för snabb information. | Minska social utmattning och stress. |
| Möten | Skicka ut mötesagendor i förväg, med få och tydliga punkter. Tillåt t.ex. att personen sitter i utkanten av rummet eller använder hörlurar för att dämpa bakgrundsljud. | Skapa förutsägbarhet och underlätta deltagande. |
Varför specifik för autism?
En kärnsvårighet vid autism är att avkoda oskrivna sociala regler och icke-verbal/implicit kommunikation. Att kräva skriftlig och explicit kommunikation för att förstå uppgifter och organisation är en direkt anpassning för att överbrygga denna klyfta, vilket neurotypiska i allmänhet inte har samma akuta behov av.
Anpassningar av arbetets organisation och uppgifter
Dessa anpassningar fokuserar på att utnyttja individens styrkor.
| Område | Skälig anpassning | Syfte |
| Arbetsuppgifter | Arbetsuppgifter som är tydligt avgränsade, konkreta och överskådliga. Möjlighet att fokusera på en uppgift i taget. | Matchar ofta styrkor som detaljfokus och noggrannhet. |
| Rutiner | Arbeta enligt bestämda, fasta rutiner och scheman. Användning av checklistor, visuella verktyg och påminnelser/alarm. | Skapa förutsägbarhet och underlätta planering och exekvering. |
| Tid | Flexibilitet i arbetstider eller möjlighet till deltid om arbetsförmågan är nedsatt. Möjlighet till arbete hemifrån. | Hantera energibrist, undvika stress och skapa bättre balans. |
Varför specifik för autism?
Den kumulativa stressen från maskering, sensorisk input och sociala krav leder ofta till en ökad risk för utmattning hos autistiska individer. En fastställd och dokumenterad rätt till minskad belastning är en skälig åtgärd för att förebygga ohälsa, som neurotypiska generellt inte har samma grundläggande behov av för att utföra sina arbetsuppgifter.
Andra viktiga & skäliga anpassningar på en arbetsplats som sär behövliga för en människa med autism, som en neurotypisk medarbetare inte direkt gynnas av, men som ändå måste finns för de med autism.
Begränsning av Ostrukturerad Social Interaktion
- Anpassning: Tillåtelse att avböja eller begränsa deltagande i icke-arbetsspecifika sociala aktiviteter (t.ex. spontana fikapauser, after works, småprat vid skrivbordet) utan negativ bedömning av engagemang eller samarbetsförmåga.
- Varför specifik för autism?
Social interaktion kan vara mentalt uttröttande (maskering) och bidra till sensorisk överbelastning vid autism. För neurotypiska är socialt umgänge på jobbet ofta en källa till återhämtning, men för den autistiske kan det vara en stor påfrestning som dränerar energi som behövs för det faktiska arbetet.
Förutsägbarhet och Tidig Information om Förändringar
- Anpassning: Konsekventa rutiner och ett formellt system för att meddela alla förändringar i arbetsrutiner, scheman, personal eller arbetsmiljö i god tid (t.ex. dagar eller veckor i förväg), inklusive en tydlig förklaring till varför förändringen sker.
- Varför specifik för autism?
Förändringar och osäkerhet kan vara en stor källa till ångest och stress vid autism. Behovet av att ha förutsägbara strukturer är ett sätt att reglera känslor och minska ångestnivån för att kunna fokusera på arbetet.