Frågan kommer upp med jämna mellanrum så vi satte oss och gjorde lite research om detta med flickor/kvinnor och diagnoskriterier. Det vi fann var att allt som sägs inte behöver vara sant, då det beror på vilken utgångspunkt den som tar upp frågan har.
Det som vi däremot fann är att det är tydligt och helt avgörande hur bl a sjukvårdspersonal är medvetna och pålästa om de olika sätt som autism kan visa sig på mellan könen för att säkerställa korrekta diagnoser. När kunskapen ökar, finns det ett växande erkännande av de unika sätt som dessa tillstånd visar sig hos flickor och kvinnor, vilket leder till mer inkluderande och effektiva diagnostiska metoder.
Det som flickor/kvinnor är ”bättre” på än pojkar/män
Social kamouflering: Flickor med autism kan i större utsträckning ägna sig åt social kamouflering, där de efterliknar sociala beteenden för att passa in. Detta kan göra deras symtom mindre uppenbara jämfört med pojkar med autism, som generellt är sämre på att dölja mer uppenbara sociala svårigheter.
Stereotyp syn på autism: Den stereotypa bilden av autism är ofta baserad på manliga presentationer, vilket kan leda till en partiskhet när det gäller att känna igen autistiska drag hos flickor. Vårdpersonal kanske inte associerar vissa beteenden med autism hos flickor, vilket leder till försenade eller missade diagnoser.
Specialintressen: Pojkar med autism kan ha mer stereotypt ”manliga” specialintressen, medan flickor kan ha intressen som ligger mer i linje med samhällets kulturella förväntningar. Detta kan bidra till uppfattningen att deras intressen är typiska, snarare än att erkänna dem som potentiella markörer för autism.
För att kunna förbättra de diagnostiska kriterierna
De som kan göra något åt detta med att flickor/kvinnor anses underdiagnostiserade är de som jobbar med att sätta diagnoserna. Det är de som många jobba med sina fördomar och sitt sätt att tolka det som är kulturellt betingat genom olika könsroller.
För att kunna förbättra de diagnostiska kriterierna för autism för att bättre stödja flickor och kvinnor innebär att det övervägs och tas itu med de unika sätt som dessa tillstånd visar sig hos olika kön.
Viktiga överväganden som skulle kunna hjälpa till för att förfina diagnostiska kriterier för att säkerställa tidig och korrekt identifiering hos flickor och kvinnor
Genus-inkluderande kriterier: Utveckla diagnostiska kriterier som uttryckligen tar hänsyn till och omfattar de olika sätt som autism kan visa sig hos både män och kvinnor. Undvik att förlita er på stereotyper eller könsorienterade antaganden om hur autism ”bör” yttra sig.
Förstå social kamouflering: Erkänn fenomenet social kamouflering hos flickor och kvinnor med autism. Utveckla kriterier som tar hänsyn till förmågan att maskera sociala svårigheter, vilket gör det möjligt för de som ställer diagnoserna att se bortom sociala interaktioner på ytan och identifiera underliggande autistiska drag.
Olika specialintressen: Inse att många specialintressen för flickor och kvinnor som lever med autism kanske har de specialintrssen som anses överensstämma med traditionella stereotyper. Se till att kriterierna omfattar ett brett spektrum av intressen, och erkänn att dessa intressen kan variera mellan könen.
Kulturell känslighet: Tänk på kulturella faktorer som kan påverka uttrycket av autismsymtom hos flickor och kvinnor. Se till att diagnostiska kriterier är känsliga för olika kulturella normer och uttryck för beteende.
Lämna ett svar