I Sverige har vi skolplikt. Det gör att det även är varje skolas ansvar att se till att varje elev kan vara i skolan och mår bra av den miljö som erbjuds.
Indelning
Det vi kan se när det kommer till det som idag benämns hemmasittare, som knappt fanns för bara 20år sedan, är att det är miljön och möjligheten till enskildhet som brister i stora hela. Inte bara barnen och ungdomar som drabbas, det gör även föräldrarna.
Vilka har ansvaret att varje barn/ungdom kan gå till skolan
Det är huvudmannen till varje skola som har det yttersta ansvaret för att rektorn har de ekonomiska och organisatoriska förutsättningarna som krävs för att följa skollagen.
Vem huvudmannen är beror på vilken typ av skola det gäller:
- Kommunal skola: Det är kommunen (oftast företrädd av Utbildningsnämnden eller Barn- och utbildningsnämnden) som är huvudman.
- Fristående skola: Det är skolans styrelse eller det företag/stiftelse som äger skolan som är huvudman.
Enligt Skollagen (2 kap. 8 §) ska huvudmannen se till att det finns resurser så att utbildningen når de mål som ställts upp. Om en elev inte kan gå i skolan på grund av bristande stöd, är det huvudmannens skyldighet att skjuta till de resurser som krävs för att rektorn ska kunna fatta beslut om t.ex. en koordinator, en mindre undervisningsgrupp eller anpassad studiegång.
Autism & Hemmasittare
Att personer med autism ofta är bland de överrepresenterade inom gruppen hemmasittare beror inte på ”ovilja”, vilket det ofta klan låta som hos de som vill utse syndabockar. Utan det beror ofta på att den moderna skolmiljön ofta innebär en direkt krock med den autistiska hjärnans sätt att bearbeta information och intryck.
Sensorisk överbelastning (Hjärnan kan inte filtrera)
För en person med autism fungerar ofta inte hjärnans ”filter” för sinnesintryck. I den moderna skolan finns det ofta lysrör som flimrar eller surrar, skrapande stolar, lukten i matsalen och sorlet i korridorerna bearbetas med samma intensitet som lärarens röst.
Konsekvens: Eleven blir fysiskt och mentalt utmattad (så kallad autistisk burnout). Hemmet blir då många gånger den enda platsen där nervsystemet får vila, och tanken på att återvända till ”kaoset” skapar ren panikångest.
Social intuition vs. Social logik
Den moderna skolan är många gånger en extremt social arena. För den med autism kräver social interaktion medveten analys, till skillnad från andra som gör det på intuition. Detta gör att raster och grupparbeten är de absolut svåraste momenten. Att tolka outtalade regler, ironi eller ansiktsuttryck tar enorm kraft.
Konsekvens: Skolan blir en plats där man ständigt känner sig missförstådd eller utanför. Hemmasittandet blir ett sätt att slippa den sociala utmattningen.
När en person med autism väl har blivit hemmasittare uppstår två specifika hinder för återgång:
Vad kommer krävas för att de med autism skall kunna återgå till skolan?
För att en person med autism ska ha en möjlighet att kunna komma tillbaka till skolan så krävs anpassningar som bygger på individen behov snarare än tvingande krav.
Att skolan oftast kräver att den som blivit hemmasittande ska komma tillbaka ”några timmar” kan motsvara ett maraton för eleven. Skolan försöker ofta tvinga fram en återgång innan barnet har hunnit återhämta sig från sin utmattning.
Skolan måste kunna garantera en strukturerad dag, så att miljön blir allt annat än hotfull. Det är därför det är så svårt att komma tillbaka, eleven litar inte på att skolan kommer vara ”trygg” nästa dag.
Kravkänslighet: Många med autism utvecklar en extrem känslighet för krav (ibland kallat PDA – Pathological Demand Avoidance). Varje gång vuxna trycker (potentiella hot) på om skolan, låser sig elevens redan överstressade försvarssystem eftersom kraven uppfattas som ett hot mot dennes säkerhet.
Note :: Detta är i grunden huvudmannens ansvar att tillgodose, inte föräldrarnas ansvar.
En kort lista för en bra början
- Visuellt stöd: Allt som sägs måste finnas nedskrivet (schema, checklistor).
- En ”safe person”: En vuxen som inte ställer krav i början, utan bara finns där som en trygg punkt.
- Sensorisk sanering: Tillgång till eget rum, hörselkåpor och paus från matsalen.
- Successiv upptrappning: Det kan börja med att man bara träffar läraren 10 minuter utanför skolan eller via skärm.
Lästips :: Attention – Skolrapport 2025
Lämna ett svar