De som får en diagnos inom autismspektrum i vuxen ålder, de får ofta diagnosen högfunktionell autism. De stöd & hjälp som idag finns är ofta skapat för att stödja barn & ungdomar. Detta betyder att den som får sin diagnos i vuxen ålder sällan får det stöd en är i behov av.
Ofta upplevs människor med högfunktionell autism som väldigt jobbiga av aktörer som skall hjälpa & stödja människor med en funktionsvariation. Anledning är att de med högfunktionell autism ofta är väldigt nyfikna, drivna och de söker ofta konstant efter ny information genom att fråga och ”utreda”.
Trots den intellektuella kompetensen så finns det ofta något som begränsar dessa personer: de sociala färdigheter. Vid interaktioner föredrar de ofta att mer ha ett ”debatterande” tonläge snarare än att ha avslappnade konversationer, där tvetydighet kan råda.
Många är inte alls så bra på att läsa sociala situationer och går mycket ofta vilse i dessa sammanhang. De finner det svårt att connecta med andra och drar sig från att etablera en långvarig ögonkontakt. Känslan av att vara annorlunda gör att människor med högfunktionell autism som oftast föredrar att vara ensamma.
Något som många säger sig känna igen sig i är att det är sällan fören de fick sin diagnos i vuxen ålder som de förstår anledningen till de sociala och känslomässiga begränsningar som oftast funnits hela tiden genom livet.
Antti Jonsson säger
Hej
Jag har en högfungerande vuxen son, 34 år som har ett arbete. Han bor hemma och verkar nöjd med livet. Han sociala liv begränsas till oss på fritiden. När vi går bort så har han ensam utan sociala kontakter och hans liv rasar samman. Har försökt att hitta grupper eller liknande för att bredda hans sociala kontakter utan framgång. Alla förslag är välkomna
Nina Hellström säger
Hej Antti, är du säker på att han är ”ensam” – med tanke på att många lever det sociala livet i nätet. Vidare skall du förstå hur ”autistiska – hög fungerande inte minst” fungerar. Att din son har ett jobb och antar att inte vilket jobb som helst är bra betyg för dig som föräldrar. Att han trivs med er föräldrar – där får ni som föräldrar extra klistermärken i form av stjärnor. Har du någon aning hur många föräldrar drömmer om att vara i dina byxor (finsk talesätt)? Det tar enormt krafter att anpassa sig till den ”normala” världen, som i våran ögon inte är normal. Men som högfungerande klarar vi arbetslivet, kommer hem och njuter av hemmet för att ladda batterier att klara av dagen efter. Prata med din son. Han är inte dum i huvudet – tvärtom – du kanske lär dig något värdefullt om livet av honom. Kan du tänka dig Antti – en vuxen son – som du kanske kan prata som manfolket brukar prata med varandra – bara med en tvist med far och son prat … Vågar du ta utmaningen?
Rickard säger
Facepalm…
Är Nina på riktigt? Visst känner man igen vissa beteenden men inlägget verkar inte ha lästs innan det postades så det verkar inte seriöst.
Jag känner igen problematiken som Antti skriver om, och hjälp verkar inte finnas, det är som om någon slags skev rättvisa skipas genom att sabba livet för vissa… bu för hejdlösa hämnare, jag vill ändra på mig men istället formas jag till en måltavla som triggar bittra människor…
Skapa hinder så att föregående misstag inte upprepas och gå vidare i livet vill jag kortfattat säga åt hämnarna. Skulle vilja formulera mig bättre och längre men saknar kunskap och tro…
Peter säger
Hej Antti.
Tack för ditt inlägg, kände igen så mycket.
Vi har ocskå en son som är högfungerande, 24 år gammal, han har eget boende, en enrumslägenhet, och han studerar men han har nästintill helt obefintligt med sociala kontakter förutom oss, min fru och mig.
Vi har också försökt att hitta grupper eller liknande för att bredda hans sociala kontakter utan framgång.
Vi säger samma sak: Alla förslag är välkomna.
Peter