Är det verkligen inkludering och gynnande av mångfald att göra något som skall passa väldigt många? När det kommer till de med autism.
Det som ofta framkommer är att principen Universell Design ses som en lösning på mångfald och inkludering. Det som skall passa många är i grunden ingen anpassning alls, utan mer av en ”bra” lägstanivå.
Att använda sig av Universell design har ofta som mål att skapa miljöer och system som fungerar för alla, men i praktiken tenderar det ofta att utgå från en ”genomsnittsanvändare”, vilket kan göra att vissa behov osynliggörs.
För att stödja de med autism eller annan diagnos inom NPF finns det flera faktorer som gör att universell design i arbetsmiljö inte alltid räcker till.
- Sensoriska faktorer förbises ofta – Många med autism är sensoriskt känsliga för ljud, ljus, dofter eller rörelse. Arbetsplatser som ses som ”normalstörda” kan därför vara överstimulerande, trots att de uppfyller universella designprinciper.
- Social interaktion och kommunikation – Universell design fokuserar sällan på hur den sociala miljön är strukturerad. För personer med autism kan otydliga sociala koder, spontana möten eller krav på småprat vara energikrävande och stressande.
- Flexibilitet kontra struktur – Medan universell design ofta betonar flexibilitet (t.ex. valfrihet i var man sitter), kan vissa med autism behöva tydlighet, fasta rutiner och strukturerade arbetsytor för att må bra och prestera.
- Designlösningar kan vara för generella – Det som fungerar för ”många” blir inte alltid tillräckligt precist. Autism är dessutom ett spektrum, så det som hjälper en individ kan vara irrelevant eller till och med negativt för en annan.
- Brist på delaktighet i designprocessen – Ofta har personer med neuropsykiatriska funktionsvariationer inte själva varit med i framtagandet av lösningar. Deras upplevelser är ovärderliga men sällan fullt integrerade i utformningen.
Universell design ger en allmän struktur, men behöver kompletteras med helt individuella lösningar för att verkligen möta behoven hos alla medarbetare, som har individuella behov. De företag som låter bli att möta det individuella kan ses idka diskriminering av människor med funktionsnedsättning.
Vilka anpassningar utöver universiell design kan tänkas behövas?
- Sensoriska anpassningar
Arbetsmiljön bör justeras för att minimera onödiga sensoriska intryck som buller, starkt eller blinkande ljus, och visuella distraktioner. Det kan innebära att man erbjuder en lugnare arbetsplats eller tillgång till en tyst zon där individen kan dra sig tillbaka vid överstimulering. Dessa förändringar är ofta avgörande för att minska stressen från en miljö som annars kan vara överväldigande. - Strukturerad och tydlig kommunikation
Personer med autism värdesätter & behöver ofta tydlighet, god framförhållning och förutsägbarhet. Det kommer därför vara nödvändigt att ge skriftliga instruktioner, tydligt dokumenterade rutiner och regelbundna schemalagda avstämningar. Att undvika metaforer och otydlig kommunikation bidrar till att minska osäkerheten i arbetsuppgifterna. - Anpassad social interaktion
Det behöver utses en mentor eller en kollega som fungerar som stöd, vilket underlättar den sociala integrationen. En chef behöver även erbjuda regelbunden feedback i en strukturerad miljö för att underlätta och förstärka en positiv arbetsrelation. Detta bidrar till att minska eventuella sociala utmaningar genom att skapa en tydlig rollfördelning och förväntningar. - Flexibilitet kring arbetstider och arbetsuppgifter
För vissa individer med autism kan flexibilitet vara nyckeln till att arbeta optimalt. Det kan innebära möjlighet att anpassa arbetstider, arbeta hemifrån vid behov eller justera arbetsuppgifter efter individens styrkor och dagsform. Genom att skapa ett flexibelt arbetssätt kan chefen ge utrymme för den personliga variation som ofta förekommer. - Skräddarsydda verktyg och hjälpmedel
Anpassade arbetsverktyg, såsom visuella påminnelsesystem, checklistor eller tekniska hjälpmedel, kan göra stor skillnad. Dessa verktyg hjälper till att strukturera arbetsdagen och göra övergångar mellan uppgifter mer hanterbara för individen. - Utbildning och uppföljning
För att anpassningarna ska bli effektiva behöver chefen och HR ha bra grundläggande kunskap om neurodiversitet. Regelbundna uppföljningar är ett måste, där man tillsammans med den anställde utvärderar hur justeringarna fungerar är avgörande för att kunna göra ytterligare, finare anpassningar vid behov.
Universell design kan vara en bra start, men varje individ med autism har unika behov som kommer kräva riktade justeringar & anpassningar. Det handlar om att skapa en arbetssituation med både struktur och flexibilitet, där tydlig kommunikation, sensoriska anpassningar och relevanta hjälpmedel går hand i hand med kontinuerligt stöd och uppföljning.
Lämna ett svar