Det talas om ”önskemat” som om det vore just maten som är det stora problemet i skolan, för den som lever med Autism eller Aspergers. Det är vanligt att den som lever med Aspergers eller Autism har vad som benämns vid perceptionsstörningar. Med perceptionsstörningar menar vi att vi får in ofullständiga eller inkorrekta intryck från vår omgivning via våra fem sinnen, eller att vi inte lyckas tyda våra intryck rätt vilket leder till att vi gör felbedömningar.
En matsal i skolan är ofta en mycket stor utmaning för den som lever med Aspergers eller högfunktionell autism. Skolmatsalar är stora, stökiga, det är inte alltid tydligt hur man ska gå för att kunna lägga på mat och dryck i rätt ordning och det finns jättemånga bord att sätta sig vid, hur vet man vart man ska sitta? Dessutom kan det vara hög ljudvolym, ”konstig” konsistens på maten, många lukter, smaker och oförutsägbar beröring. Att tvinga in den som lever med Aspergers i dessa situationer kan se ut som god vilja att tvinga eleven att äta tillsammans med andra i skolmatsalen. Ofta ger det motsatt effekt ang studieresultaten, då denna stressen det blir att äta påverkar hela dagen.
Det finns några saker som varje skola kan göra som idag sällan görs. Det är t.ex att:
- Låta eleven sitta på samma plats i matsalen varje dag
- Ha en lugn plats utan hög ljudnivå
- Ha samma tid för skollunchen varje dag
- Fråga eleven vad det är som är ”konstig mat” och anpassa för alla
Det är enklare att acceptera och överleva överstimulans om man hittar de faktiska problemen och blir medveten om dem. Man kan alltid lära vidare. Det är enklare att lära sig äta annan mat än hemma om det går sakta, blir rutin och är relativt stressfritt. Att koppla in skolkurator och skolhälsovården bör vara normalitet.
Lämna ett svar