Antidepressiva (SSRI) & KBT, vid autism

Vi får in mer och mer frågor om detta med att många undrar om detta med autism och antidepressiva (SSRI). Vår upplevelse är att det blir mer och mer vanligt att psykiatrin rekommenderar antidepressiva till människor med autism.

Hur fungerar det då? detta med att ”bota” autism med just antidepressiva. Finns mycket som visar på att det som många inom psykiatrin vill bota är det som blir effekten av autistisk utmattning. För symtomen är likvärdiga mellan depression och autistisk utmattning.

Vi kan se hur det saknas relevant forskning som visar på bevisad effekt av att använda antidepressiva (SSRI) hos människor med autism, som är utsatta för effekterna av den maskering som samhället kräver.

Det som är tydligt är ett SSRI-preparat i första hand är avsedda för att behandla psykiska tillstånd som ofta förekommer tillsammans med autism (samsjuklighet), men som inte är autismens kärnsymtom. Detta handlar t.ex om ångest och depression. Vilket då är en effekt av att behöva idka maskering, dvs att ständigt behöva dölja eller undertrycka autistiska sina drag för att passa in. Detta leder som oftast till utmattning (autistic burnout) pga att det är extremt energikrävande, hög ångest och i förlängningen ibland depression.

Tydligt :: I Sverige ”botar” vi symptomen, inte själva orsaken till det uppkomna tillståndet.

Grunden till problemet med att skriva ut SSRI till de med autism är att maskeringen i sig ofta är den underliggande orsaken till den psykiska ohälsan, inte att personen har en primär, okomplicerad depression.

Vad som borde vara i fokus

Det som många autistiska personer och experter ofta betonar är att den mest effektiva ”behandlingen” för maskeringens negativa effekter är:

1. Avmaskering och självacceptans: Stöd för att förstå sina egna behov och att känna sig trygg i att inte maskera i trygga miljöer.
2. Miljöanpassningar: Hjälp med att förändra vardagsmiljöer (arbete, skola, hem) så att de är mer sensoriskt och socialt tillgängliga, vilket minskar behovet av maskering.
3. Hjälp med energibalans: Strategier för att hantera energi och undvika utmattning, vilket ofta innefattar att bygga in återhämtning efter krävande situationer.

De drivkrafter som kan leda till att SSRI förskrivs istället för mer omfattande stöd

En av de mest logiska förklaringarna till att psykiatrin som oftast förskriver SSRI är att psykiatrin är tränad att behandla psykisk samsjuklighet, inte autismens kärnsymtom.

Tydligast blir det när problemet är ångest och depression. För personer med autism söker sig ofta till psykiatrin när de drabbas av svår ångest, depression eller utmattning. Symtom som i stor utsträckning orsakas av att ständigt behöva maskera (att dölja autistiska drag för att passa in).

STRATA-studien

STRATA-studien (SerTRaline for AnxieTy in adults with a diagnosis of Autism) är en stor brittisk, randomiserad och dubbelblind placebokontrollerad studie som undersöker om sertralin är effektivt för att behandla ångest hos vuxna med autism. – För information (engelska)

KBT och Autism, fungerar det verkligen ?

I samband med att en människa med autism blir rekommenderad att ta antidepressiva så brukar det komma en ”ordinering” av KBT. En form av terapi som även den förskrivs pga symptomen. För det finns en utbredd okunskap inom vården ang autism. Därav är risken mycket stor att den med autism blir utsatt för diagnostisk överskuggning (diagnostic overshadowing).

Traditionell psykoterapi (som KBT) är ofta väldigt ineffektiv eller till och med skadlig om den inte anpassas efter autistiska kognitiva mönster. Psykiatrin har vad vi kan se ibland begränsad kunskap om specialiserade terapiformer (som ACT) eller miljöanpassningar som istället skulle vara det faktiska stödet.

Kombinationen SSRI & KBT

Inom psykiatrin och inom primärvården finns det en utbredd tendens som gör att kombinationen KBT och SSRi skrivs ut utan läkarbesök. Detta skrivs ut eller rekommenderas ofta vid ett avslag på en remiss, t.ex. Risken är stor att detta blir väldigt fel, men det risken verkar såväl psykiatrin ock primärvården ta, för att framstå som effektiva.

Att ordinera en psykiatrisk medicin som SSRI utan ett fysiskt eller omfattande digitalt läkarbesök innebär att man kringgår flera kritiska steg:

• Interaktioner och Kontraindikationer: Läkaren måste veta om patienten tar andra mediciner (inklusive receptfria och kosttillskott) som kan interagera farligt med SSRI.
• Somatisk Samsjuklighet: Autism medför en högre risk för vissa somatiska tillstånd (t.ex. gastrointestinala problem, epilepsi). En ordentlig läkarkontakt behövs för att säkerställa att SSRI inte förvärrar dessa eller döljer symtom.
• Ökad Självmordsrisk: En korrekt bedömning är livsviktig. I början av SSRI-behandling kan det finnas en initialt ökad risk för agitation och självmordstankar. Detta kräver noggrann uppföljning, vilket är omöjligt utan en planerad läkarkontakt.

Problemet med standard-KBT utan anpassning

KBT är ett av de mest studerade terapiformerna, men för personer med autism krävs det stora anpassningar. Att bara ”ordinera KBT” utan att säkerställa att den är autismvänlig är ofta ineffektivt och kan vara skadligt.

Vår slutsats blir därav

Att ordinera SSRI och KBT utan läkarbesök är farligt och oprofessionellt. För en person med en diagnos inom autismspektrum innebär det en stor risk att endast få ett plåster på symtomen (ångest/depression) samtidigt som man försummar den faktiska, livsförbättrande behandlingen. Nämligen, autismspecifikt stöd, anpassad terapi och miljöförändringar.