Vi behöver verkligen lyfta blicken när det kommer till hur vi ser på den som lever med en funktionsvariation.
Samhället si stort har verkliga utmaningarna att stödja och förstå de som lever med kognitiva funktionsnedsättningar och vad som kan göras för att öka den kognitiva tillgängligheten.
Den kognitiva rullstolen behöver synliggöras mycket mer. Detta kommer komma att behöva bli ett måste genom det ständigt pågående digitaliseringen. Är de delar av funktionshindersrörelsen som skall jobba med att stödja de som lever med en högfunktionell diagnos verkligen med i matchen, på planen, när matchen spelas?
Att lyfta kognition och lärande som en del av problematiken vid t.ex events är vad vi kommer behöva göra framöver. Är events och utbildning på nätet verkligen tillgänglig för alla?
Idag har väldigt många distansutbildningar klara brister på det området. Det är ofta vi ser att det finns hjälpmedel för de med synliga funktionshinder att ta sig in i tentasalen, men det är otroligt sällan vi kan se anpassningar av tentan för att den med kognitivt funktionshinder skall kunna klara av tentan, efter sina villkor. Det hela bygger på att den kursansvariga lärarens godtyckliga kunskap, vilket blir otroligt exkluderande för den funktionsnedsatta individen. Att människor hela tiden skall behöva ”komma ut” som ”annorlunda” gynnar ingen.
Är det något som flertalet som lever med en högfunktionell diagnos fått höra genom livet så är det ”du ser ju inte sjuk ut”. Vi måste bort från ”klappa på huvudet”-mentaliteten inom olika beslutande församlingar inför dem som lever med en funktionsnedsättning. Det skall ses som lika naturligt och välgörande att ge stöd & hjälp till en person med högfunktionell autism som det är att hjälpa en rullstolsburen för att den skall kunna besöka en butik när rampen är för brant.
[…] strategier som är bra för personer med kognitiv funktionsnedsättning optimerar arbetsmiljön för alla. Det gör att den ökade kostnaden som det ofta hänvisas till […]