Skillnaden mellan intryckshantering (impression management) och kamouflering (maskering) handlar främst om motivet, omfattningen och den kognitiva kostnaden.
| Egenskap | Intryckshantering | Kamouflering (Maskering) |
| Vem gör det? | Alla (neurotypiska & autistiska) | Främst autistiska personer |
| Huvudfokus | Att visa en ”bättre” version av sig själv | Att dölja sin sanna (autistiska) natur |
| Motiv | Social framgång/vinning | Överlevnad och undvikande av stigma |
| Metod | Anpassa klädsel eller samtalsämnen | Undertrycka tics, stimming och sensoriskt obehag |
| Långtidseffekt | Hanterbar social trötthet | Risk för psykisk ohälsa och burnout |
För en person med autism är kamouflering ofta inte ett val, utan en nödvändig anpassning till en värld som inte är byggd för dem. Medan intryckshantering handlar om att ”lägga till” ett lager av artighet, handlar kamouflering om att ”ta bort” eller radera delar av vem man är för att inte bli avvisad.
Vi har tidigare skrivit om att autistisk utbrändhet skiljer sig från en vanlig arbetsrelaterad utbrändhet. Detta främst genom att den bottnar i en total dränering av de resurser som krävs för att navigera i en värld som inte är anpassad för neurodivergens. Autistisk utbrändhet är som oftast resultatet av åratal av maskering och sensorisk överbelastning.
Det viktigaste vid autistisk utbrändhet är inte ”exponering” eller att ”kämpa på”, utan radikal vila och avmaskering (unmasking). Det innebär att du behöver lära känna sina egna gränser, acceptera sitt behov av stimming och sensoriska hjälpmedel, och att sluta försöka leva upp till neurotypiska normer.
Finns ett flertalet ofta förekommande effekter som märks på den med autism, när den är utmattad och utbränd.
Akuta mentala effekter (Under pågående utbrändhet)
- Förlust av färdigheter: Detta är ett av de mest tydliga tecknen. Saker man tidigare klarat av – som att laga mat, sköta hygien, planera sin dag eller kommunicera verbalt – blir plötsligt övermäktiga. Den kognitiva energin räcker helt enkelt inte till för att upprätthålla dessa funktioner.
- Extrem sensorisk känslighet: Toleransen för ljud, ljus och beröring sjunker drastiskt. Miljöer som tidigare var ”jobbiga” blir nu outhärdliga och kan leda till omedelbara meltdowns (utbrott) eller shutdowns (att man stänger av helt).
- Kognitiv tröghet: Det blir svårt att tänka klart, fatta beslut eller minnas saker. Det känns som att hjärnan arbetar i sirap.
- Emotionell skörhet: Man får svårare att reglera sina känslor. Gråtattacker, intensiv ångest eller en känsla av total apati är vanligt.
När det gått så långt att den som blivit autistisk utbränd inte får den hjälp och stöd den är då oftast är i akut behov av. Då kommer det ett antal mer långtgående effekter.
- Identitetskris och förlust av själv: Eftersom utbrändheten ofta hänger ihop med att ”masken” spricker, vet individen ofta inte vem de är utan sin maskering. Man kan känna sig trasig eller misslyckad när man inte längre kan prestera som en neurotypisk person.
- Kronisk nedsättning av funktionsförmågan: Till skillnad från en vanlig utbrändhet är det inte säkert att man helt återgår till sin tidigare funktionsnivå. Många upptäcker att de efter en utbrändhet behöver leva ett mer begränsat liv för att hålla sig friska, vilket kan leda till sorg över det liv man ”borde” ha haft.
- Psykisk ohälsa: Långvarig autistisk utbrändhet är starkt kopplad till klinisk depression, generaliserat ångestsyndrom och i värsta fall suicidtankar. Känslan av att vara ”fel” i en värld som kräver mer än vad man kan ge skapar ett djupt psykologiskt trauma.
- Social isolering: Rädslan för att bli utbränd igen gör ofta att individen drar sig undan sociala sammanhang permanent. Energin räcker bara till det allra nödvändigaste, vilket kan leda till ensamhet.
Lämna ett svar