Autism och maskering

Det finns något som benämns som maskering och som den som lever med autism behöver ägna sig åt dagligen i dagens samhälle. Maskering är som att ständigt spela teater för att få en chans att passa in.

Vad är maskering ?

Det är så att när en person med autism ”maskerar” eller ägnar sig åt ”maskering” hänvisar det till att i praktiken dölja eller undertrycka sina autistiska drag för att smälta in i sammanhang där den behöver ta hänsyn till neurotypiska (icke-autistiska) människor. Detta involverar mycket ofta att på ett medvetet sätt försöka att kontrollera beteenden, efterlikna sociala beteenden hos neurotypiska eller låtsas förstå sociala ledtrådar.

Maskering är väldigt mentalt och känslomässigt utmattande, eftersom det kräver extremt stor ansträngningar att övervaka och justera ens naturliga reaktioner och beteenden konstant i realtid.

Varför anses det behövas maskering ?

Det som gör att det anses behövas en social maskering, varje dag, är att det ingår i det sociala spelet. Ett typexempel är när någon neurotypiker frågar ”är det bra med dig?” och svaret förväntas bli Ja, det är bra. Detta oavsett hur du mår. Som ”autist” måste du går unt och ljuga/spela för att andra skall känna att de har trevligt och alla bara flyter på.

Det finns sammanhang sammanhang där maskring ses som ett måste för att den som lever med autism bedöms alltid utefter neurotypiska mallar. I t.ex professionella eller pedagogiska miljöer kan maskering ses som nödvändigt för att möta förväntningarna, eftersom dessa miljöer ofta värdesätter neurotypiska beteenden och kommunikationsstilar. Stöden som finns utgår sällan/aldrig från behoven hos den med autism, utan från  andra typer av funktionsnedsättningar.

Maskering och psykisk ohälsa

Även om maskering kan hjälpa till med kortsiktig social integration, så kommer det leda till betydande långsiktiga mentala och känslomässiga påfrestningar, inklusive ångest, depression och en känsla av självförlust.

Maskering kommer/kan leda till ::

• Kronisk stress och ångest
  Att ständigt övervaka och anpassa beteendet för att passa in kan vara utmattande och stressigt. Rädslan för att bli ”upptäckt” eller att inte kunna behålla masken kan bidra till kronisk ångest. // Forskningsstudie
• Depression
  Ansträngningen att ständigt maskera kan resultera i känslor av sorg, hopplöshet och värdelöshet. Bristen på autenticitet i sociala interaktioner och den upplevda nödvändigheten att dölja sitt sanna jag kan vara djupt deprimerande. // Forskning
• Utbrändhet
  Den mentala och känslomässiga energi som krävs för att maskera kan leda till utbrändhet. Detta tillstånd av fysisk, mental och emotionell utmattning kännetecknas av minskad förmåga att fungera effektivt i det dagliga livet. // Forskning
• Fysiska hälsoproblem
  Stressen och ångesten i samband med maskering kan också visa sig i fysiska hälsoproblem, såsom huvudvärk, mag-tarmproblem och sömnstörningar.
• Social isolering
  Maskering kan förhindra genuina kontakter med andra. När sociala interaktioner bygger på en fasad kan det vara svårt att skapa djupa, meningsfulla relationer, vilket leder till känslor av ensamhet och isolering.

För att mildra dessa effekter är det viktigt att främja acceptans och förståelse för autism i samhället. Uppmuntrande miljöer där individer med autism känner sig trygga att vara sig själva utan att behöva maskera kommer att avsevärt förbättra deras mentala hälsa och övergripande välbefinnande. Stödjande åtgärder inkluderar att utbilda kamrater och kollegor om autism, tillhandahålla lämplig anpassningar utefter individens behov och främja en kultur av inkludering och acceptans.